Скачать с ютуб Växjö domkyrka, tacksägelseringning med Sankt Sigfrids klocka (giss1) в хорошем качестве

Växjö domkyrka, tacksägelseringning med Sankt Sigfrids klocka (giss1)

giss1. (ciss1 - e1 - f1 ) giss1 ( h1). I detta klipp ringer endast klocka 4, Sankt Sigfrids klocka. Den ringer tacksägelseringning efter predikan i högmässan (för de anmält döda under veckan vilka har tillhört församlingen). Domkyrkans klockor från lägre slagton till högre, är följande: 1. Storklockan. Den är ursprungligen gjuten på 1740-talet (troligen 1746) av Andreas Wetterholtz i Malmö, men blev därefter flera gånger omgjuten. Två nya klockor anskaffades nämligen efter branden år 1740 efter ett blixtnedslag i domkyrkan, denna klocka och Gamla mellanklockan. De hängde ursprungligen i en provisorisk klockstapel på kyrkogården till dess att tornet hade färdigreparerats. Storklockan blev senast omgjuten år 1791 av Jonas Magnus Fries i Jönköping. Den har slagtonen ciss1. 2. Johannes döparens klocka, gjuten 1959 av Gösta Bergholtz i Sigtuna. Den har slagtonen e1. 3. Gamla mellanklockan, gjuten 1746 av Andreas Wetterholtz i Malmö. Den är den till gjutningsåret äldsta kyrkklockan i Växjö domkyrka och göts efter branden i domkyrkan år 1740. Den är även timslagklocka, dvs. den är den slagklocka som antalet timmar slås på från sidan med en hammare vid heltimmesslag. Den har slagtonen f1. 4. Sankt Sigfrids klocka, som också är gjuten 1959 av Gösta Bergholtz. Bergholtz göt även klockorna i domkyrkans klockspel som installerades år 1961. Förutom som ringklocka fungerar Sankt Sigfrids klocka också som kvartsslagsklocka och även som den största klockan i klockspelet. Den används ensam bl.a. vid tacksägelseringning och har slagtonen giss1. 5. Lillklockan, ursprungligen skänkt 1752 av "handelsmannen Olof Olofssons enka Annika Krok", men omgjuten av Carl August Norling i Jönköping 1855. Samme gjutare C.A. Norling göt även år 1876 den näst minsta klockan i Skara domkyrka, Onsdagsklockan. Den har slagtonen h1. Domkyrkans klockspel består av sammanlagt 27 klockor och tillverkades av Bergholtz i samverkan med firman Westerstrand & Söner i Töreboda. Uppgifter om gjutningsår m.m. har jag fått reda på i en bok som jag fått och som heter "Växjö domkyrka i nutid och historia", tryckt 2009, på sidan 168. Jag skapade det här videoklippet med YouTubes videoredigerare (   / editor  .